Evidensbaserade metoder

 

Är vissa behandlingsmetoder mer effektiva än andra ?

Svaret är ja. Forskningen har visat att behandlingseffekterna vid alkoholberoende är goda då man jämför med behandling av andra kroniska sjukdomar. 

För det första är det viktigt att erbjuda personer med alkoholproblem behandling av något slag. För det andra spelar det roll vilken behandlingsmetod som används. Alla är inte lika bra.

Enligt socialstyrelsen har ett antal psykosociala behandlingar visat sig effektiva vid alkoholproblematik.

Den psykosociala behandlingsmetod som får högsta prioritering vid alkoholberoende är MET (motivational enhancement therapy).

MET (Motivational Enhencement Therapy):
MET är en systematisk metod för att frambringa snabb, internt motiverad förändring hos personer med alkoholproblem.
MET vilar på motiverande samtalsmetodik (motivational interviewing, MI) med det tillägget att det finns en manual för hur behandlingen ska genomföras (antal sessioner och innehållet i varje session). Behandlingen tar sin utgångspunkt i en kartläggning (assessment) där medicinska test och frågeformulär av olika slag ingår. Resultatet av kartläggningen återkopplas till klienten eller patienten, möjligen i närvaro av en närstående.
 

MI (Motiverande samtal)

 I en stor studie om effekten av motiverande samtal (Hettema, Steele och Miller 2005) är den samlade bilden att MI har god effekt på olika problembeteenden. Effekterna är särskilt tydliga vid alkohol- och drogproblem.
Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en samtalsmetod som används för att öka sannolikheten att personer förändrar ett problembeteende. Metoden bygger på principer från inlärnings- och motivationspsykologi. I motiverande samtal hjälper terapeuten patienten, dels med att bygga upp sin inre motivation till förändring och dels med att stärka sitt åtagande och utveckla en förändringsplan. Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod för beteendeförändring som bl.a används inom ramen för kognitiv beteendeterapi. Metoden är inte begränsad till att användas i en specifik kontext eller vid en specifik problematik utan kan lämpa sig i olika sammanhang och för ett brett spektrum av beteendeproblem.
 

MI har bättre effekt i kombination med andra typer av interventioner som underlättar nykterhet eller reducerat drickande såsom återfallsprevention, kognitiv terapi, färdighetsträning och/eller stresshantering.
 

Forskning visar att effektiv behandling riktar in sig på själva missbruket, dess följder och hur man kan ändra sina vanor snarare än på allmänna diskussioner om livssituationen.
 

 



Socialsstyrelsen konstaterar också med hjälp av experter att:

-Behandling av personer med alkoholmissbruk eller -beroende kan med fördel bedrivas som en kombination av läkemedelsbehandling och samtidig

samtalsbehandling eller psykosocial stödinsats.

 

Återfallsprevention

Återfallsprevention är en behandlingsmetod för att bl.a hjälpa personer att undvika återfall efter en inledd beteendeförändring. Återfallsprevention är en manual- och evidensbaserad metod som utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT. Metoden används vid flera olika problembeteenden som riskbruk och missbruk av alkohol  samt vid spelberoende. I återfallspreventiv behandling kartlägger personen sina risksituationer för återfall, konsekvenserna av sitt problembeteende och övar sociala färdigheter som kan bli alternativ till problembeteendet.